fredag 15 juni 2012

Viljan att vara känd!

I byn där jag växte upp fanns det en kille som var känd för alla. Förvisso visste alla i byn vem alla var, men den här killen var lite extra känd för en sak.

Ryktet sa att han under en konsert med AC/DC fått ögonkontakt med Angus Young och i det ögonblicket gjort "hornen" mot Angus och fått ett uppskattat leende i respons från ikonen på scenen. Denna incident gjorde killen till någon att se upp till. Han hade fått respons från en världstjärna som alla dyrkade.

Ryktet, som än idag är obekräftat, framstår idag mer som ett kul minne än som något att se upp till. Jag, och alla kompisar, har vuxit upp och inser att oavsett om det är sant eller ej så är det liksom ingen big deal egentligen.

Nu till kärnan... jag får exakt samma vibbar när jag märker hur STOLTA Aftonbladet är för att de publicerat fingerade löpsedlar åt den engelska tidningarna. Stort och stolt berättar de om att de minsann fått RESPONS från stora, tuffa, England! Utan att skämmas publiceras det stora rubriker om psykkriget som drogs igång av dem själva! Wow.

I detta fall känns AB som killen som (kanske) fick ett leende från Angus... "Wow - vi fick RESPONS! Shit va coolt... Nu ska alla veta hur balla vi egentligen är!"

Detta är bara ETT exempel på min poäng...

1 kommentar:

  1. AB har överhuvudtaget stora kvalitetsproblem. Vad gäller exvis omdöme. Och svenska. Vi talar alltså om de anställda. Tankstreckssjukan i denna blaska (i rubriker/underrubriker) är hisnande, för att ta ett exempel.

    SvaraRadera