Orphan

Igår var det filmdags. Eftersom hela sällskapet var sugna på något åt skräckhållet (gärna B-betonat) så föll valet på "Orphan" - en film som för oss alla var helt okänd.

Vad kan man då säga om detta verk? Ja, ganska mycket, faktiskt. Till att börja med så var den inte alls så dålig som jag räknat med. Konceptet i filmen höll, i mina ögon, hög klass. I grova drag handlade det om en föräldralös flicka som adopteras av en familj. I hennes fotspår händer det hemska saker…

Det är definitivt något fel på Esther...

Tyvärr utnyttjar man en bra idé på ett mindre bra sätt. När det görs skräckfilmer med barn som skräckobjekt så räcker det att barnen är creepy. Jag behöver inte se när skallben slås in med hammare – en mörk blick á la Damien i Omen skrämmer betydligt mer. Sen blev jag även besviken på slutet eller till och med sluten. På fodralet till hyrfilmen talades det nämligen om att det fanns med ett alternativt, skrämmande slut.

Hade jag fått skapa ett eget slut så vet jag nog hur jag hade lagt upp det. Troligtvis hade filmen blivit bättre av det, men jag kan aldrig vara säker…

Oavsett vilket… filmen var överlag bra. Hade jag varit en filmkritiker hade den fått 6 av 10 solar, plus eller varför inte A?